Det här är en av mina favoritvalser. Jag lärde den av Ragnar Andersson, som själv hade den efter sin morbror Evald Valentin. Den har sitt ursprung hos den kringvandrande spelmannen Höggren, som lärde ut sina låtar till Evald och många andra i Östergötland och norra Småland under andra hälften av 1800-talet. Valsen går i d-dur och har tre repriser - varianter på den finns på många ställen, men så här lät den i Ragnars version. Jag spelar på min låtfela när jag agerar pausspelman på en spel- och danskväll med Ulrika Gunnarsson och Jonas Åkerlund i Linköping i september 2013. Det är faktiskt folk som dansar, även om de inte syns på inspelningen, men man hör lite hasande fötter i bakgrunden.