Nog är det lite märkligt med hundrasers popularitet? De kommer och går och i en del fall är det uppenbart att media styr vilka raser som slår igenom. Tänk bara på Collie-boomen efter Lassie-filmerna och Chihuhua-hypen efter Paris Hiltons exponering av sin kelgris. Men nog borde väl rationella val lika bakom de flesta förändringar av rasers popularitet? Den frågan intresserade Stefano Ghirlanda, som tidigare forskade i Stockholm inom området mänsklig kulturell evolution, men numer befinner sig i en hundorienterad nordamerikans forskargrupp. Man noterar t ex att irländsk setter i USA ökade från 2500 till över 60 000 under tio år på 1960-talet, för att tio år senare åter ha sjunkit till 3000 och att liknande mönster finns hos många raser. Man antog att det här borde kunna förklaras av egenskaper hos raserna, t ex deras beteende eller sundhet. För att undersöka det använde forskarna registreringsdata som omfattade över 50 miljoner hundar över en 80-årsperiod, och täckte mer än 150 raser. Baserat på detta kunde man beräkna olika indikatorer på popularitet och förändringar i detsamma. Det jämfördes sedan statistiskt med det omfattande C-BARQ registret som täcker enkätbaserade uppgifter om olika beteenden och egenskaper hos över 9 000 hundar, samt databaser över hälsa och livslängd. Något förvånande fann forskarna att ingen av beteende-egenskaperna hade något som helst samband med rasernas popularitet. När det gällde hälsodata var resultaten nästan omvända i förhållande vad man hade förväntat sig. De mest populära raserna hade ofta sämre hälsa och kortare liv. Ghirlanda drar slutsatsen att hundrasers popularitet styrs av kulturellt betingade modetrender och att valet av hund överlag är irrationellt i förhållande till biologiska data. Själv vill jag höja ett varningens finger för att dra tolkningen för långt - undersökningen kan inte utesluta att beteende och hälsa förändras till följd av populariteten och att det finns rationella skäl bakom åtminstone den tidiga uppgången för en viss ras.
Ghirlanda, S. et al., 2013. Fashion vs. Function in Cultural Evolution: The Case of Dog Breed Popularity. PLoS ONE, 8(9), p.e74770.