Per Jensen

Alla vet att hundar är suveräna på att med sitt beteende visa var saker finns om de själva vill ha dom. En boll som rullat in under soffan eller ett tuggben som försvunnit ner mellan madrasserna visar de sin ägare utan några problem. Forskningen har bekräftat detta i flera försök - även om ägaren inte vet något om situationen kan hundarna påkalla hjälp och visa var det försvunna föremålet finns. Tidigare forskning har dock visat att de är betydligt sämre om det handlar om något de själva inte är intresserade av, men som ägaren behöver. Nu har två forskare från England använt en ny metodik för att se om hundar ändå kan förmås att förstå att de ska visa var föremål är gömda även om de själva inte vill ha dom. Hundarna i studien, sammanlagt ett 80-tal av olika ras, kön och ålder, fick först bekanta sig med olika föremål och sedan testade man dem när de var sysselsatta med sitt favoritobjekt. Man presenterade då två helt nya saker för dem och undersökte om de spontant intresserade sig för dessa. Det visade sig att hundarna var var ganska obenägna att lämna sina älsklingssaker för att visa en person var de nya föremålen fanns, men de tenderade att “visa” gömställena. I nästa experiment fick hundarna först se hur människan använde ett anteckningsblock intensivt. Därefter lämnade personen rummet med blocket liggande på en stol. En annan person kom in i rummet och gömde blocket i en låda, och samtidigt en häftapparat (som den första personen inte hade använt sig av) i en annan. När försöksledaren kom in i rummet igen pratade hon med hunden och upprepade i bekymrade ordalag att blocket är borta, samt uppmanade hunden att visa vart det tagit vägen. Flertalet hundar visade nu tydligt vilken av lådorna som innehöll blocket med hjälp av ett beteende som kallas “växelvis stirrande”. De tittade snabbt på personen och vände sen blicken snabbt mot den korrekta lådan (nästan aldrig visade de lådan med häftapparaten) och upprepade detta beteende om och om igen. Däremot var de inte i närheten av den intensitet i beteendet som de använde när de ville att personen skulle plocka fram deras egen leksak i motsvarande situation. Studien visar att hundar är mest motiverade att samarbeta när de själva har nytta av det (när de får hjälp att hitta något som är viktigt för de själva), men att de ändå tycks ha ett begrepp om att det finns föremål som är viktiga för människor. De har också en förmåga och vilja att hjälpa till i någon mån även när de själva inte får något direkt utbyte av det. Resultaten visar också att hundar har ett abstrakt tänkande som inkluderar en ganska avancerad förståelse av att människor har behov och intressen som skiljer sig från hundarnas egna preferenser.

Piotti, P., Kaminski, J., 2016. Do Dogs Provide Information Helpfully? PLoS ONE 11, e0159797. doi:10.1371/journal.pone.0159797