Från forskningsfronten
Hundar kan nog känna skam
Dagens sessioner här på den internationella konferensen för tillämpad etologi i Vitoria-Gasteiz i Spanien innehöll bland mycket annat en hel session med hundforskning. Ett antal föredrag från olika forskargrupper belyste bredden av den hundetologi som pågår runtom i världen, men ett tror jag kan vara särskilt intressant för dig som följer den här bloggen. Det handlar nämligen om precis det som är titeln på min nya bok, som kommer ut i höst: Kan hundar skämmas? En majoritet av alla hundägare anser att deras hundar har sådana känslor och vet med sig när de gjort något otillåtet, men det är av förståeliga skäl oerhört svårt att belägga det med vetenskapliga bevis. Donald Broom från Cambridge berättade nu om några av de studier som han och doktoranden Carla Torreis-Perreira gjort och som tyder på att de i alla fall känner något som antagligen påminner om skuld. I det första experimentet beordrades hundar att inte ta en bit godis eller en leksak från ett bord, varefter ägaren lämnade dem ensamma i rummet. Efter några minuter kom ägaren tillbaka och hundarnas beteende registrerades, liksom deras puls. De som hade brutit mot förbudet fick en pulshöjning såväl när de stal den förbjudna saken som när ägaren kom tillbaka, vilket visar på en emotionell stressreaktion av samma slag som vi själva upplever när vi gör otillåtna saker. De undvek också att titta på bordet där saken hade legat. I ett annat försök skickades hundar i en labyrint mot ett föremål som de inte var särskilt intresserade av, men de hade möjlighet att avvika från den beordrade riktningen och i stället springa in till en mycket intressantare leksak. Återigen ökade pulsen markant på de hundar som var olydiga. De var också mer benägna att stanna upp och titta på ägaren när de uppförde sig otillåtet. Resultaten tyder på att hundar har en emotionell reaktion på att göra förbjudna saker, vilket kan tolkas som att de verkligen upplever någon form av skuldkänslor. I min kommande bok, som lägligt nog heter “Hunden som skäms - myt eller verklighet?”, beskriver jag flera liknande försök från samma forskargrupp och ett antal andra som sammantaget tyder på att skammen faktiskt är precis så verklig som vi antar till vardags.
Bland andra saker vi fått lära oss i dag kan jag nämna att bland papegojor i fångenskap är de arter som har det mest avancerade födosöksbeteendet i det vilda och de arter som i någon mening är mest intelligenta också mest benägna att utveckla beteendestörningar och reproduktionsproblem. Och att grizzlybjörnar i fångenskap varierar i hur optimistiska eller pessimistiska de är i sin syn på världen…Kanske återkommer jag till dessa studier när de är ordentligt publicerade i vetenskapliga artiklar.
Mera konferensnyheter
Just nu pågår den årliga internationella konferensen om tillämpad etologi (International Society of Applied Ethology Conference), som i år anordnas i Vitoria-Gasteiz i norra Spanien (Baskien). Under fyra dagar har hundratals etologer från hela världen samlats här för att dela nya forskningsresultat, och jag tänkte ge några smakprov på vad som händer på den här bloggen. Den första dagen har handlat mycket om matematiska modeller, som kan användas för allt från att förstå varför djur rör sig som de gör till att utveckla olika automatiska varningssystem inom lantbruket som kan slå larm om t ex en ko är halt eller en gris inte dricker som den ska. Från min egen grupp presenterade två doktorander sina pågående projekt. Beatrix Agnvall berättade om vad som händer när man under tre-fyra generationer selekterar (avlar) röda djungelhöns (tamhönsens förfäder) på hög eller låg rädsla för människor. De som selekteras för låg rädsla blir större, lägger större ägg och får större kycklingar och blir mer socialt dominanta. Det här kan hjälpa oss förstå varför djur förändrats så som de gjort under domesticeringen - kanske är många av de egenskaper vi ser hos våra husdjur en biprodukt av att de är mindre rädda för människor. Mia Persson berättade om ett av våra stora hundprojekt. Hon har studerat beteendet hos omkring 500 beaglar från Astra-Zenecas uppfödning när de utsatts för ett s k olösligt problem - de tror de vet hur man ska få tag på godisbiten i apparaten, men i själva verket går det inte. Under domesticeringen har hundar tillägnat sig en förmåga som vargarna inte har i denna situation - de ber en människa om hjälp. Men också inom en ras med helt standardiserad uppfödning skiljer sig den egenskapen och det har Mia studerat genom att i detalj kartlägga beaglarnas beteende när de angriper problemet. Hon fann att omkring en fjärdedel av variationen i hundarnas benägenhet att söka hjälp från en människa beror på genetiska faktorer. Därför är det goda chanser att vi kan hitta de gener som styr detta beteende och det är forskning som står på dagordningen för det närmaste året i Mias avhandlingsarbete. Förhoppningsvis kommer jag att under veckan kunna dela ytterligare en del forskning med er som följer den här bloggen.
Ny forskning om hundens tankar
Under några dagar befinner jag mig i Rovereto, norr om Verona i Italien, som inbjuden föreläsare på en konferens om kognition och evolution - CogEvo 2014. Jag har berättat om vår beteendegenetiska forskning på höns och hundar och dessutom tagit del av en hel rad spännande forskningsprojekt. Några har handlat om hundar, som tilldrar sig större och större intresse bland etologer, psykologer och kognitionsforskare. Här är några exempel på det som förmedlades: Vargar har tydligt “hänthet”, dvs använder en av sina tassar i första hand när de löser olika problem. Men olika individer har olika preferenser, så vissa är “högertassade” och vissa “vänstertassade”. Det här har tidigare visats för hundar och pga hjärnans uppbyggnad ger häntheten ett fönster in till deras upplevelser och känslor (en lång bakgrundshistoria, som jag berättar mer om i min nya bok som kommer i höst). Den kända ungerska forskargruppen har fortsatt att studera hundars förmåga att följa pekrörelser och presenterade nu resultat som klart tyder på att hundar förstår sammanhangen. De inte bara följer pekrörelsen, utan har också en uppfattning om vad det är den pekande personen avser med sin gest - handlar det om mat eller helt enkelt att röra sig åt rätt håll? Från forskargruppen i Wien kommer två spännande studier som handlar om hundars sinne för rättvisa. Sedan tidigare vet vi att hundar upplever orättvis behandling negativt och nu visar forskningen att denna upplevelse är beroende av att en människa är inblandad. Om bara den ena av två hundar belönas för att utföra en uppgift reagerar den andra negativt och samarbetar inte. Men det gäller bara när det är en människa som utdelar belöningen, inte annars. Att bli orättvist behandlad av en människa är alltså det riktigt jobbiga! En annan studie har börjat studera hundars vilja att dela med sig till andra. Forskningen pågår för fullt, men preliminära data tyder på att hundar är mer villiga att dela med sig till hundar som de känner väl. Påminner om oss själva lite grann, eller hur?
Nu är konferensen till ända och några dagars semester i Verona med Operabesök stundar. Kanske återkommer jag till några av dessa studier i denna blogg när de så småningom publiceras ordentligt i vetenskapliga tidskrifter.
Aggressiva hundar är ofta rädda
Oönskad aggression är antagligen det enskilt största problemet i hundvärlden, oavsett land och kontinent. Otaliga hundar avlivas varje år pga att de är aggressiva mot människor eller andra hundar. Men vad är det som får en hund att bli aggressiv? En japansk forskargrupp har undersökt en aspekt av detta problem i en helt nypublicerad studie. Man använde sig av frågeformulär som besvarade av över 5000 hundägare. I formuläret fick ägarna ange en rad olika saker om hundarnas beteende i olika vardagliga situationer och detta bearbetades sedan statistiskt för att hitta samband mellan olika typer av beteenden. Det visade sig att den egenskap som hade starkast samband med olika typer av aggression var det man kallade “reaktivitet mot olika stimuli”. Hundar som hade höga poäng på den egenskapen var ofta lättskrämda av saker som plötsliga ljud, plötsligt uppdykande personer och djur och andar överraskande händelser. De var helt enkelt rädda av sig. Inom 13 av de undersökta raserna var sambandet starkt mellan rädsla och aggressivitet mot ägaren, och inom åtta raser med aggressivitet mot barn. Inom fem raser fanns sambandet också med aggression mot andra hundar. Resultaten visar att man kan förebygga oönskad aggressivitet genom att avla på hundar som är lugna och stabila, men kanske också att en uppfostran som gör hundar lugnare och tryggare också kan ge positiva resultat på aggressivitet.
Arata, S. et al., 2014. “Reactivity to stimuli” is a temperamental factor contributing to canine aggression. PLoS ONE, 9(6), p.e100767.