Från forskningsfronten
Barn med hund har lägre risk för astma
Allergier är ett växande problem i samhället och många barn riskerar i dag att bli överkänsliga mot många olika saker. Inte minst gäller det pälsdjur, som hundar och katter. Reaktionerna kan variera från kliande ögon och rinnande näsa till mer allvarliga problem som astma. Nu har en forskargrupp i Uppsala kunnat påvisa ett samband som inte är helt intuitivt, men som jag tror många ändå känt på sig: barn som redan tidigt i livet kommer i nära kontakt med hundar löper faktiskt mindre risk att utveckla astma. Studien är en av de mer omfattande i sitt slag - man analyserade hälsodata från alla barn födda i Sverige från 2001 till 2010, totalt över en miljon barn. Med hjälp av olika hälsoregister kunde man sedan beräkna risken att utveckla astma upp till sex års ålder. Utifrån hundägarregister kunde man se att omkring en fjärdedel av barnen hade exponerats för hundar under det första levnadsåret. Hundexponering (i praktiken betyder det att barnens familjer ägde en eller flera hundar) minskade påtagligt risken för astma. De som inte hade utsatts för hundar hade en 13% ökad risk att utveckla astma. Forskarna tittade också på exponering för lantbruksdjur, som kor och grisar, och där var effekten ännu starkare - de barnen hade ungefär hälften så stor risk att utveckla astma som de som inte exponerats för några djur alls. Inte minst från läkarhåll har man ibland hävdat det motsatta sambandet och avrått barnfamiljer från att ha hund eller katt, men fakta visar alltså att det snarare kan ha en hälsobefrämjande effekt.
Fall T, Lundholm C, Örtqvist A, et al. Early Exposure to Dogs and Farm Animals and the Risk of Childhood Asthma. JAMA Pediatr. 2015;169(11):e153219. doi:10.1001/jamapediatrics.2015.3219.
Motion och rädslor
Alla vet vi att hundar kan utveckla olika typer av rädslor och fobier. Inte sällan kan de göra livet riktigt jobbigt för både de fyrfota vännerna och deras ägare. Exempel är “skotträdsla”, som kanske bättre kan beskrivas som “buller-rädsla” (min Majken är t ex väldigt rädd för åska och alla dova, plötsliga ljud). Nu har finska forskare publicerat en stor undersökning som belyser de samband som finns mellan å ena sidan utvecklandet av olika rädslor och å andra sidan omvärldsfaktorer i hundens värld. Man använde sig av ett noggrant utvärderat frågeformulär, där ägarna fick beskriva hundarnas reaktioner i olika situationer, samt redogöra för olika aspekter på hundens nuvarande och tidigare livssituation. Totalt sett fick man in svar från över 3200 hundar från hela Finland, vilket gör undersökningen oerhört representativ. Resultaten visade att tidiga erfarenheter hos valparna var mycket viktiga: hundar med mindre socialisering och lägre grad av omsorger från sin mamma hade större risk att utveckla rädslor. Det samband som gjorde forskarna själva mest förvånade var att mindre daglig motion kraftigt ökade risken för “buller-rädsla” och separationsångest. De här sambanden visar att hundar påverkas på liknande sätt av sin livsstil som många andra arter, inklusive människor - dåliga tidiga erfarenheter, social isolering och brist på motion är välkända riskfaktorer för psykisk ohälsa, inte minst hos oss själva. Som i alla enkätbaserade studier finns många osäkerheter och sambanden måste prövas i fler studier, helst under kontrollerade förhållanden. Men resultaten är såklart väldigt intressanta för alla oss som är intresserade av hur hundars beteende påverkas av deras olika erfarenheter.
Tiira, K., & Lohi, H. (2015). Early Life Experiences and Exercise Associate with Canine Anxieties. PLoS ONE, 10(11), e0141907. http://doi.org/10.1371/journal.pone.0141907