Från forskningsfronten
Härmande hundar lär sig snabbt
När jag var ung sades det allmänt att hundar inte kan härmas, åtminstone inte i den strikta etologiska betydelsen av ordet, dvs förstå innebörden av en annan individs handling och sedan kopiera den för att uppnå samma mål med sin egen handling. Man menade allmänt att hundar lär sig genom betingning och försök-misstag. Men de senaste tio årens forskning har ändrat på den uppfattningen, något jag beskriver i ett kapitel i min nya bok “Hunden som skäms - myt eller sanning”, som finns på hyllorna om några få veckor. En ny forskningsrapport har nu undersökt hur effektivt man egentligen kan träna hundar genom att utnyttja deras förmåga att härmas. Ett ungerskt forskarlag studerade 30 ekipage, varav hälften var tränare med certifierad kunskap i shaping, dvs att träna med klicker, medan den andra hälften var examinerade i den s k “Do as I do”-metoden. Den sistnämnda går ut på att man helt enkelt visar hunden vad den ska göra och sedan får den imitera det den uppfattar. Hundarna var alltså också vana vid respektive metod, men i det här experimentet fick båda grupperna lära sina hundar helt nya handlingar. Dessa bestod antingen av enkla beteenden, som att placera nosen på ett föremål, eller lite mer komplexa saker, som att dra ut en låda med hjälp av ett rep som var knutet i handtaget. Det svåraste var att lära hundarna sekvenser av handlingar, som att hoppa upp på en stol för att nå en ringklocka, som de sedan skulle ringa på. Forskarna jämförde hur lång tid det tog för ekipagen innan hundarna hade uppnått kriteriet för att anses kunna beteendet i fråga. Det visade sig att båda träningsmetoderna var lika bra för de enkla handlingarna, men när hundarna skulle lära sig lite mer komplexa saker gick det snabbare och effektivare med imitation. Särskilt stor skillnad var det när hundarna skulle klara av sekvenser av rörelser: 13 av härm-ekipagen klarade att lära sig på 15 minuter, men bara 7 av klicker-paren. Det här är den första undersökning som visar att hundars förmåga till imitiation kan utnyttjas till att träna nya beteenden med större framgång än de traditionella metoderna. En undersökning som i alla fall får mig att tänka efter.
Fugazza, C. & Miklósi, Á., 2014. Should old dog trainers learn new tricks? The efficiency of the Do as I do method and shaping/clicker training method to train dogs. Applied Animal Behaviour Science, 153: 53-61. 1
Stressad hundförare bättre?
Visst har vi alla känt på oss att vårt humör och vår dagsform på något sätt påverkar våra hundar? De flesta känner nog igen sig i det här med att man inte ska ge sig ut och träna hund när man är stressad eller upprörd. Men vad har forskningen att säga om detta? Så här långt faktiskt inte särskilt mycket, men nu har en helt ny studie från Israel kastat visst ljus över det här och resultaten är kanske inte riktigt vad man skulle ha förväntat sig. Forskarna studerade ekipage av tränade militära bombhundar i tre olika situation. I kontrollsituationen var allt som vanligt, men man använde sig också av två olika stressituationer för förarna, som man kallade “intern” och “extern” stress. Den interna stressen var en obehaglig situation associerad med själva uppgiften ekipaget skulle lösa, och den externa var irrelevant för själva sökarbetet. Närmare bestämt gick det till så här: vid den interna stressen stod två “domare” och låtsades bedöma ekipagets prestation, pekade då och då på dem och låtsades skriva ner olika saker på ett protokoll. För den externa stressen tog man föraren åt sidan innan testet och berättade något upprörande, t ex att föraren skulle omplaceras, att han var föremål för utredning av militärpolisen, eller något liknande (skulle en svensk etisk kommitté ha godkänt upplägget? Tveksamt…). Därefter studerade man hur ekipagen klarade sin uppgift. Vad blev då de oväntade resultaten? För det första hade stressen ingen inverkan på hundarnas förmåga att söka, alla klarade det de skulle göra utan anmärkning. Men när man mätte aktivitet och effektivitet blev effekterna tydliga. De stressade förarnas hundar var väsentligt mer aktiva och löste uppgiften snabbare. Den externa stressen gav starkare effekt än den interna och påverkade också förarna mer. Deras uppmärksamhet var försämrad och de blev mer stresskänsliga. Hur kan man förklara detta? Forskarna själva är något konfunderade - de hade förväntat sig att stressade förare skulle ha en negativ effekt på hundarnas prestationer, precis som jag nog hade tänkt. De föreslår några hypoteser, bl a att förarnas minskade uppmärksamhet möjligen kan ha lett till att hundarna förlitade sig mer på sin egen förmåga och avstod från att söka mänskligt stöd och kanske kan det ha fått dem att bli snabbare och effektivare. Studien illustrerar hur subtilt samspelet är mellan hund och människa och att vår sinnesstämning definitivt påverkar dem hela tiden - men kanske inte alltid så som vi tänker oss.
Zubedat, S. et al., 2014. Human–animal interface: The effects of handler's stress on the performance of canines in an explosive detection task. Applied Animal Behaviour Science, 158, pp.69–75.
Avslutningsdag på etologikonferensen
En intensiv forskningskonferens har nu avslutats här i Spanien. Den sista dagen var lika intensiv som de tidigare, med en lång rad presentationer och en omfattande postersession. Dagen var till stor del vikt åt problem inom lantbrukets djurhållning, medan hundar, katter och hästar lyste med sin frånvaro - men det har ju varit mycket av den varan tidigare. Jag berättade under dagen om ett av våra egna senaste projekt, där vi identifierat en rad gener som påverkar graden av stress och rädsla hos höns. Från vår grupp presenterade också Mia Ericsson resultat som visar att stress under olika delar av livet ger upphov till olika konsekvenser både hos de påverkade djuren och deras avkomma. Den ofta förbisedda “puberteten” hos hönsen har visat sig vara en nog så känslig period i ett livsperspektiv. En annan av mina doktorander, Pia Lötvedt, fick äran att avsluta hela konferensen med att presentera sitt projekt där hon studerat effekten av olika kläcktider på senare beteende hos höns - den sista kycklingen som kläcks i en kull kan ha legat i ägget nästan 10% längre tid än den första. Det här har visat sig påverka deras viktutveckling, stresshantering och inlärningsförmåga. Utöver detta handlade det mycket om olika beteendestörningar, framförallt svansbitning hos gris och fjäderhackning hos höns, och olika förklaringar till dem liksom försök att hitta metoder för att förhindra dem i uppfödningen. Nu återstår bara att packa resväskan och bege sig hemåt till vardagen igen. Nästa helg bär det av till Piteå för att prata hund på Stora Noliamässan och hos brukshundsklubben där.